Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
världen». Och nu har det fått ett sådant i Tidskrift för Hembygdsvård,
som började utkomma 1920 med 6 häften om året. Den nya tidskriften
har en enkel, men värdig utstyrsel, ett trevligt format, gott papper och
goda reproduktioner. Och att innehållet motsvarar även högt ställda förväntningar, därför borgar den stab av medarbetare, bland vilka man
återfinner de allra främsta namnen inom hembygdsforskningens område.
I Svenska Turistföreningens årsskrift, vars spalter stå öppna ej blott
för natur- utan även för kulturskildringar, önskas den unga tidskriften
all den framgång en ärlig strävan förtjänar. Ezaline Boheman.
CARL LARSSON I BY: En Dalasockens historia, Kulturhistorisk
beskrivning av By i Folkare härad. I. Socknens historia, A.-B. Teknologföreningens förlag, Stockholm, 1920.
Det bästa medlet för väckande och vidmakthållande av känslorna för
samhörighet inom landets olika bygder är säkerligen kunskap om dess
förhållanden. Goda sockenbeskrivningar ha därför sin betydelse icke
minst genom den känsla för hembygden, som de förmå skapa. Man
vill därför gärna se bygdeskildringar spridda och lästa i varje stuga och
varje gård. Samhörigheten med både natur och kultur skulle härigenom
bättre förstås och uppfattas av socknens inbyggare.
Vi ha dess värre inte många sådana bygdeböcker i ordets trängre bemärkelse. I flera fall har landsortspressen tagit upp ämnet och i sina
spalter lämnat plats för de första materialsamlingarna; åtskilliga äro också de sockenbor, som i gamla gulnade tidningar ha de enda, för dem åtkomliga trycken om hembygden. Det primärmaterial, som här samlats,
ligger ofta till grund för efterföljande arbeten.
Någon enstaka och sällsynt gång äger en socken en verkligt hängiven
son, som gör sig mödan att forska djupare och samlar sina studier i ett
detaljerat, sammanfattande arbete – såsom nu är fallet med By socken
i Folkare härad i Dalarna. Carl Larsson i By visar i sitt arbete, vars
titel läses här ovan, hur mycket som finnes att taga vara på, att uppteckna och att återgiva av både historia och kultur inom en enda sockens
landamären. Det är visserligen ännu blott en första del, som lämnat
trycket, men den bådar gott för att den senare hälften av arbetet med
den gamla folkkulturen i dess både materiella och andliga former kommer att bjuda mycket.
I den nu utkomna delen, en stor volym på nära 300 sidor, skildras
socknen och dess historia. Författaren säger i sitt företal att hans princip
varit, att vid skildringen det förflutna är viktigare än det närvarande,
men historia och utveckling föres dock fram till nutiden. Han söker
se socknen så vitt möjligt utifrån, men ger på samma gång sin framställning en vacker ton av lokalpatriotism, tränger in i socknens liv
och skänker målande detaljer från liv och leverne under skilda tidevarv.
Knapphändigast skildras socknens naturbeskaffenhet – märkbart redan
i innehållsförteckningens underrubriker: berggrund, vattensystem, klimat,
växt- och djurvärld. Det skulle ej vara utan värde, om i arbeten av detta
slag den sammanfattande bilden av landet gjordes fyllig – ty det är dock detta land med sin natur, som bildar bakgrund till såväl den historiska utvecklingen som de ekonomiska förhållandena och deras skiftningar. Här är specialisters medverkan nödvändig.
Arbetet ger, frånsett denna sida, synnerligen fylligt bebyggelsens utveckling allt från stenåldern till vår egen tid. Folk och språk, sägner,
tradition och folkdiktning lämna rikt stoff till följande kapitel.
Teknologföreningens förlag står för den vårdade utstyrseln och det
rika illustrationsmaterialet. Carl Julius Anrick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
