- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1922. Stockholm /
34

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

34 GUNNAR ANDERSSON

den. De som fingo nytta härav i Stockholmsnejden voro
emellertid förnämligast havets växter och djur, ty långt
fram i värmetiden stod detta högt över landet. Kartan fig.
16 visar ungefär de små ögrupper, som funnos för omkring
sju årtusenden sedan. På hundra till tvåhundra kilometers
avstånd — nere på Kolmårdshalvön, borta vid Närkesslättens
västrand, på den halvö, som då sköt ut i havet inom
mellersta Västmanland och nordöstra Uppland — stod vår
svenska flora med sina tall-, björk- och ekskogar, sina myrars
halvgräs och ris, sina klippors örtsamhällen fix och färdig
att ta det isslipade land i besittning, som år efter år steg
allt högre ur vågorna. Granen saknades dock; den kom
senare österifrån.

Då floran drog mot norr i den vikande isens spår drogo
också de djur norrut, som levat på slätterna i
Mellaneuropa. I de första björkskogarna och på tundran norr om
dem levde renen; sedan kommo skogens alla vilda djur,
älg, björn, varg och lo, bäver och många andra; senare,
med den varma tiden och med ekskogen, allt flera: hjort,
rådjur, uroxe, vildsvin m. fl. Till de många sjöarna kommo
fiskar, kräftor och dess många andra invånare.

Med alla dessa växter och djur hade i de isfria länderna
sammanlevat en varelse, människan, utvecklad under
tertiärtiden från en ringa början till den, som till sist skulle bli
allas herre. Även hon följde växterna och djuren på deras
stora vandring mot Norden. I början var hon likt de
sällskapliga djuren samlad i spridda horder, som drogo fram
genom skogarna utmed stränder och floddalar mot okända
öden, stannande där fisket och jakten gåvo mat. Hunden
var hennes ende vän bland djuren, sten, ben och trä
hennes material till verktyg och vapen. Från söder och
väster nåddes dock årtusende efter årtusende även de i
Skandinaviens skogar spridda människogrupperna av nya idéer,
av nya hjälpmedel. De tillbytte sig flinta, de lärde sig göra
eleganta verktyg och vapen av den och andra stenslag, de
lärde säkra sitt livsuppehälle genom att hålla husdjur,
nötkreatur, får, getter och till sist även hästar, genom att bruka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:02:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1922/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free