Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42 ERNST KLEIN
kunde sätta till vadmalsseglet. Småningom blev likväl
farvattnet trängre och grundare, och till sist riskerade man
bottenkänning. Stranden höjde sig också; en sandås,
bevuxen med tallskog, behärskade landskapet. Då lade de
resande till vid en by, som låg helt passligt. Stockar, på
vilka båten drogs upp, funnos tillreds vid
landningsstället, och så rullades farkosten uppåt en väl banad stig, tills
man hunnit upp på åsens krön; där blänkte ett nytt vatten
straxt nedanför och snart låg det svarta skeppet ånyo i
sitt rätta element. Även om vintern färdades man på de
frusna vattenvägarna hellre än annorstädes. Det är därför
naturligt nog, att de platser, där det folk, som odlade
Upplands slätter, möttes inbördes och hade samfärdsel med
främlingar, kommo att ligga vid dylika vattenleder, och
att de fingo en större betydelse allteftersom de lågo vid en
större trafikåder.
Vi veta av gamla sagors och krönikors vittnesbörd, att
Gamla Uppsala en gång i tiden varit en ort av central
betydelse för Uppland och hela Sveaväldet. Redan på
1200-talets mitt är dess betydelse dock ganska ringa. Då klagas
det över, att landets främsta kristna helgedom ligger på en
usel och värdelös plats, där det knappast finnes folk, som
bevistar gudstjänsten i den stora, stenbyggda kyrkan.
Klagomålen leda till att helgedomen med ärkebiskopshovet flyttas
ett stycke längre nedåt Fyris, till det nuvarande Uppsala.
Vad betydde läget för Gamla Uppsala och vad medförde
förändringen? Omkring den slätt, där Gamla Uppsalas
tempelhöjd låg »såsom scenen på en teater», som Adam av Bremen
säger, flyter i en vid båge Fyrisån, vilken i långa tider varit
Sveaväldets aorta, huvudådern i hela det blodkärlsnät, som
gav kraft åt den svenska staten i dess barndom. Norrifrån är
det Fyris, som bildar den stora stråkvägen genom landet.
Den fortsättes av en vattenled, som genom Vendelån och
flera sjöar och vattendrag går ut till havet på landskapets
nordkust strax norr om Skärplinge, för så vitt man icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
