Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 ERNST KLEIN
åtminstone av en nutida forskare1 anses ha haft direkt
förbindelse med den ovan omtalade gamla flodvägen genom
Storån och Sävjaån till Fyris.
Tuna hette i gamla tider Biskopstuna och tillhörde
ärkebiskopen i Uppsala. Enligt en uppgift, som jag erhållit,
skulle denna gård höra till de äldsta, som ärkebiskoparna
förvärvat. Man kan
också förstå, att
det måste ha legat
i dessa
Upplandshärskares intresse
dels att alltid ha
i sin hand en i
direkt förbindelse
med havet
stående och dock
skyddad punkt, dels en
plats, därifrån de
efter behag kunde
låsa eller öppna en viktig farled inåt landet. Vi finna alla
de andra uppländska storlederna på lämpliga punkter
behärskade av ärkebiskoparnas fasta hus: Sigtunaleden av
Almarestäket, Kalmarsand-Ullevifjarden å ena sidan, Ekol-,
sundsviken och dess utlopp i Oxen å andra sidan av det
mitt för bådas mynning liggande Arnö (förr Biskopsarnö).
Vi blevo därför föga förvånade över att finna betydliga
rester av en medeltida fästning på Tuna gårds ägor, där
dessutom ett corps de logis i senbarock herrgårdsstil och
en arrendatorsbostad, som åtminstone går tillbaka till
1500-talet, samt dessutom tydligt framträdande spår av grunden
till ett äldre barockpalats (NO om arrendatorsbostället)
visa, vilken gammal förnämlig gård detta Tuna är.
Medeltidsbefästningen har jag senare flera gånger besökt,
och på begäran av riksantikvarien har en preliminär
undersökning av anläggningen blivit utförd av docenlen B.
Thordeman.
1 G.M.Kjellberg: Uppland. Skildring av land o. folk, d. I, sidd. 425—26.
GRAVHÖGAR VID VADA. Förf. foto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
