Svenska Turistföreningens årsskrift / 1922. Stockholm / 112 (1886-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

planer av de stora byggnadsverk, som gjorde 1600-talet till
en glansperiod i arkitekturens historia. Det kan icke vara
något tvivel om, att han hade sina reseminnen till hands, då
han planerade sitt livs storverk, Stockholms slott. Vissa
partier förråda omisskännligt sitt ursprung från en med romersk
och fransk palatsarkitektur väl förtrogen konstnär.

STOCKHOLMS SLOTT: NORRA FASADEN. G. Heurlin foto.

Slottets södra fasad t. ex. med sitt av ett triumfbågemotiv kraftigt
markerade mittparti har en otvetydigt italiensk prägel, och
Logårdsfasaden påminner starkt om Berninis aldrig
realiserade, men mycket kända Louvre-projekt. Den under
Tessins egid inredda delen av festvåningen är vidare utförd
fullkomligt i den fransk-klassiska stil, som klarast kommit
till uttryck i Versailles. Ingenting skulle dock vara
oriktigare än att beteckna skaparen av Stockholms slott som
en osjälvständig eklektiker, vilken plockade ihop sitt verk av
från olika håll lånade element. Den triumfatoriska klangen
i denna arkitektur springer fram ur en suverän, högspänd
konstnärspersonlighet, som under tillämpningen av de då
gängse arbetsmetoderna aldrig tappade bort sin egenart.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>