Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118 GUNNAR MASCOLL SILFVERSTOLPE
garna ute i landet
gåvo
Vasakonungarna rikliga
tillfällen till den
o-störda lantvistelse,
som var ett behov
för
renässansmänniskan. Johan III,
vilken i allt var ett
barn av sin tid, lät
dock uppföra ett
stenhus på en plats,
som genom sin
naturskönhet särskilt
tilltalat hans
drottning, Katarina
Jagellonica, det
äldre Drottningholm,
som nedbrann 1661.
Först på
1630-talet, då
genomgripande reformer
vidtagits beträffande skatte- och förvaltningsväsendet, fick
Stockholms slott karaktären av residens, och då regenten nu
blivit mera stadigvarande i huvudstaden, gjorde sig också
behovet av på nära håll liggande lantslott gällande. Enligt
vittnesbörd av den franske legationssekreteraren Charles Ogier,
som vistades här åren 1634—1635, umgicks Gustav II Adolfs
olyckliga drottning Maria Eleonora med vidlyftiga planer på
en stor slottsanläggning »på en o mitt emot staden». Det
faktiska underlaget till de otaliga legenderna om »drottning
Kristinas jaktslott» är väl också att söka i något av
drottningen upprättat »refugium» utom stadens hank och stör.
Det blev emellertid först Hedvig Eleonora, som anlade
lustslott av kontinentala mått. Drottningholmsbygget gav
drottningen tillfälle att fritt utveckla all den solenna ståt
i byggnadsväg, som hennes i allo tidsenliga praktbegär
STOCKHOLMS SLOTT:
UPPGÅNGEN.
DETALJ FRÄN VASTRA TRAPP-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
