Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 GUNNAR MASCOLL SILFVERSTOLPE
rummen äro givetvis de mest fulländade proven i vårt land
på den fas av rokokon, där klassicistiska element börjat
insmyga sig.
Från Lovisa Ulrikas och hennes sons, Gustav III:s, tid
stamma också de utom det egentliga, strängt regelbundna
slottsområdet liggande byggnaderna, vilkas uppförande
nödvändiggjordes av den
stora hovhållningen vid de
kungliga besöken.
Glansfullare och livligare har
väl Drottningholm aldrig
tett sig än under den
gustavianska tiden. Hedvig
Eleonoras
storslagnaslotts-anläggning fick nytt liv
genom de »brillanta fêter»,
vilka gåvos så gott som
dagligen under hovets
vistelse härute.
Den norr om slottet
liggande gården med sin
Apollonstod i mitten, sina
fyra paviljonger och den
stora teatern i fonden
hålen betagande stämning av
svenskt 1700-tal. Paviljongernas i bästa mening lantliga
arkitektur har sannolikt varit förebildlig för åtskilliga
mindre herrgårdsanläggningar i landet. Teatern, som
naturligt nog blev medelpunkten för hovlivet, har sedan den
begagnades knappast undergått andra förändringar än dem,
som årens nötning samt damm och fukt åstadkommit. Med
största sannolikhet kommer den inom den närmaste tiden att
bli tillgänglig för allmänheten. De dagar man icke spelade på
teatern, agerade man på den bortom Hedvig Eleonoras
lustträdgård liggande friluftsscenen eller anordnade karuseller och
tornerspel i den vida parken. Det av Desprez byggda, s. k.
götiska tornet är en kvarleva från en dylik föreställning.
DROTTNINGHOLM: DETALJ AV PARKEN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
