Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130 GUNNAR MASCOLL SILFVERSTOLPE
grönska, har den naturligtvis intet av den samlade
monumentalitet, som tillämnades för slottet. Den är snarare ett
hemvist för amoriner än för guden med lyran och bågen, men
gör det oaktat, särskilt genom Louis Masreliez
antikiserande väggdekorationer, ett intryck av apollinisk klarhet och
harmoni. Gustavianska äro även de för vakten uppförda
koppartälten. Senare tider ha tillfogat en del byggnader,
som utan att bryta sig ut ur miljön knappast hålla måttet
i konstnärligt hänseende — den av Gjörwell uppförda s. k.
drottningens paviljong (den nuvarande huvudbyggnaden)
samt det i Oscar I:s medeltidsstil anlagda ekonomihuset.
Haga blev aldrig vad Gustav III tänkt sig. Med hans
av diktens fjäril omfladdrade namn är det emellertid för
alltid förbundet.
Den stora parken med sina ekbackar och mjukt böljande
ängar torde dock i huvudstadsbornas gunst stå tillbaka för
Djurgården, där Stockholmsnaturen samlat sitt bästa.
Redan 1658 lät Karl X Gustav här anlägga en lustgård med
en rikedom på allehanda djur, som gjorde den till ett kärt
jaktrevir för hovet. Under en ridtur härute en septemberdag
blir den trumpne Karl XI så tagen av skogsstämningen, att
han efteråt anförtror sin i övrigt ytterst olitterära dagbok ett
lyriskt utbrott: »Iagh war ååt Diurgårdhen riden och hördhe
jortarne ropa.» 1700-talets Djurgården, bebyggd av allehanda
småfolk omkring Lotzacks varv vid västra stranden och
full-strödd med krogar, ställes i Bellmansdikten för våra ögon.
1817 inköpte dåvarande kronprinsen Karl Johan det forna
skogvaktarebostället och traktörsstället Rosendal och lät där
på 1820-talet arkitekten F. Blom uppföra det lilla lustslott,
som med sin trädgårdsanläggning åt denna del av
Djurgården förlänar en särskilt hövisk prägel. Liksom Gustav III:s
paviljong å Haga blev detta paviljongartade slott det
anspråkslösa resultatet av vittsvävande byggnadsplaner. Karl
Johan hade tänkt sig att på höjden öster om det
nuvarande slottet uppföra ett stort palats, som antagligen efter
förebild av Desprez Haga skulle bli ett musernas hemvist med
skulpturhallar och tavelgallerier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
