Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150 RÄGNAR JOSEPHSON
i ~" ; jande av terrängen; de
planterade höjderna
mellan höga,
bebyggda kvarter kunde icke
giva någon rytm åt
stadsbilden, och för
själva bebyggandet av
vissa höjder gavs
ingen konstnärlig
ledning, vilket kom att få
mindre goda följder.
Emellertid måste
rättvisligen erkännas,
att den regleringsplan,
som bildat det nya
Stockholm, tog fasta
på att dess
skönhetsvärden framför annat
ligga i höjder och
vatten; och det är
egendomligt att på denna
sunda och riktiga grundval tillämpningen kunde bliva så
misslyckad, ställvis så brutalt förstörande, som den i själva
verket blev.
På den här skildrade stadsplanen växte sålunda det nya
Stockholm upp, med sin livligaste byggnadsverksamhet
förlagd till stadsdelen Ladugårdslandet, ett namn som, på grund
av de mera storstadsmässiga förhållandena, utbyttes mot
Östermalm. I den först på 1870-talet till allmän park
öppnade Humlegården byggde arkitekten Dahl under detta
decennium det monumentala Kungliga biblioteket, och den
närliggande Sturegatan blev 1870- och 80-talens flitigast
bebyggda bostadskvarter.
Vid Blasieholmskajen sökte Helgo Zettervall på 1870-talet
anslå en veneziansk ton i det Bolinderska huset och bidrog
ytterligare genom Palmeska huset till utformandet av detta
viktiga stadsparti. På 1870-talet fick detta sin otillfreds-
engelbrektskyrkan
tekt: l. i. wahlman
arki- C. G. Rosenberg foto.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
