- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1922. Stockholm /
156

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

innehaft denna ledarställning i 700 år och har även
tryggat den för lång framtid, tack vare ett naturbestämt
läge. Tvenne vattnets linjer och tvenne landets mötas
parvis där. Mälarens korta utloppsälv, Norrström, når havets
kustlinje vid en punkt, där Stockholms slott byggts och
ännu ligger, medan Södra bergens östvästliga
förkastningsavsats och den stora nordsydliga grusåsen korsa varandra
vid den punkt, där sedan Slussen grävts genom grusnäset.
Mellan Slottets och Slussens av vattnets och landets linjer
bestämda punkter uppstod och utbredde sig på Stadsholmen
det äldsta Stockholm.

Man kan ännu vid studiet av stadsplanen spåra ett
stadens kärnområde (fig. 2, VS) med trekantiga kvarter och
vinkligt gatunät på den jämna övre ytan av Stadsholmens
gruskulle samt ett liknande vinkligt område (VR) å Riddarholmen.

Å Stadsholmen motsvaras den ovala åskullens sluttningar
av stadsplanens bälte av två a tre parallella, längsgående
gator
(t. ex. Prästgatan) med mycket långa och smala
mellanliggande kvarter. Längs sluttningens fot löpte
stadsmuren och utom den Väster- och Österlånggatorna, som
begränsa denna andra stadsregion. En tredje region har
tvärställda, smala kvarter och radierande, talrika vattugränder,
löpande ned mot de forna stränderna av holmen (fig. 2, G),
såväl mot Mälaren i väster som mot Saltsjön i öster. Dessa
tre bälten voro utvecklade under 1500-talet och motsvara
tyska städers »Altstadt». Efter branden 1625 uppbyggdes
trakten kring Stora och Lilla Nygatorna efter rektangelplan
med nästan fyrkantiga kvarter. Nygatsstaden (fig. 2, R) blev,
såsom Stockholms näst äldsta stadsdel, en typisk »Neustadt».

Det begränsade utrymmet i den befästa »Staden inom
broarna» föranledde sparande av utrymme genom smala
gränder och sedermera utnyttjande av höjdutrymmet genom
allt högre gavelhus. Samtidigt utbredde sig förstäder med
små trähus över vida arealer på »Malmarna» i norr och
söder och utan ordnade gator.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:43:42 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1922/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free