- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1922. Stockholm /
161

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STORSTADEN STOCKHOLM UR GEOGRAFISK SYNPUNKT 161

Inom den inre bostadsregionen kunna särskilda sektorer
ej spåras på grund av det likformigt täta byggnadssättet, men
trafikströmmar och spårvägslinjer löpa där lika tydligt som
i ytterregionen samman mot stadens mittparti, dess
centralområde, eller city, som man brukar kalla affärskvarteret
efter den gamla centrala och merkantila stadsdelen i
jordens äldsta miljonstad, London, där dess säregna karaktär
först tydligt framträdde.

I Stockholm förmedlas samfärdseln mellan bostadszon
och cityområde till stor del genom de talrika radierande
spårvägssträckor, som sammanlöpa i olika, centralt belägna
spårvägsknutpunkter. Av dessa äro tre viktigare än de andra
(fig. 2), nämligen Tegelbacken i väster, Norrmalmstorg i öster
och Slussen i söder. De antyda läget av cityområdets tre
huvuddelar. Ungefär i tyngdpunkten mellan de tre
punkterna ligger en fjärde, Gustav Adolfs torg, som med skäl kan
betraktas som Stockholms organiska mittpunkt. Envar av
de tre stora spårvägsknutpunkterna motsvaras därjämte ut
emot cityområdets gräns av en medelstor knutpunkt.
Utanför Tegelbacken ligger sålunda Kungs- och
Vasagatskors-ningen, utanför Norrmalmstorg ligger Stureplans
spårvägsknut och utanför Slussen ligger knuten vid Maria kyrka.

Vid början av Stockholms nuvarande stora
uppsvingsperiod var Staden inom broarna det egentliga affärs- och
administrationscentret. Att alla ångslupslinjer då som nu
utgingo från Gamla staden betydde mera då under deras och
Stadens glansperiod. Spårvägsnätet har kunnat utvecklas
mera på Norr och har gynnat affärsrörelsens flyttning från
Gamla staden över Norrström till Nedre Norrmalm, som
blivit Stockholms modärna city. Dit söka sig även
ändpunkterna för de nya snabbanorna från bostadsregionens
ytter-delar. Lokalstationen ligger således vid Nedre Norrs
väst-gräns, Djursholmsbanans slutpunkt vid nordgränsen och
Saltsjöbanans färjläge nära Gustav Adolfs torg, vid dess
sydgräns (fig. 1).

Gatutrafiken i sin helhet rör sig övervägande radialt, till
och från cityområdets mittparti, varför radierande gator bli

11 Svenska Turistföreningens Årsskrift 1922

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:02:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1922/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free