- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1922. Stockholm /
164

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och Österlånggatorna ju intaga motsvarande lägen intill
Stadsholmens åskulle. Den senare gatan saknar dock trafik, då den
erbjuder en omväg och för övrigt blockeras i norr av Slottet.

Kartan (fig. 2) visar jämte första, även andra och tredje
ordningens trafik- och butiksgator enligt förf:s uppskattning.[1]
Vid en närmare undersökning borde gatorna graderas, dels
efter gångtrafikens storlek, dels efter procenten av gatornas
front, som upptages för detaljhandelns skyltning, vilket är
ett känsligt tecken på lägets godhet. Butikerna äro i
huvudsak nätformigt ordnade likt trafikgatunätet.

Området mellan fyra trafikgator kan kallas ett trafikkvarter,
till skillnad från de å vanliga kartor enbart framträdande
stadsplanekvarteren. Trafikkvarteret genomkorsas av stilla
bakgator och upptages blott längs kanterna av detaljhandel,
i mitten av grosshandel, småindustri, föreningslokaler och
alla slags arbetsplatser, som fordra ett centralt läge men
ej omedelbar beröring med den stora allmänhet, som rör
sig på trafikgatorna.

Gränsen för affärskvarteret eller cityområdet i dess
helhet (fig. 2) kan bestämmas genom trafikgatornas
butiksförhållanden eller statistiskt, såsom genom procenten rum för
annat än bostadsändamål. Stockholms cityområde är
dubbelt större än normalt,
vilket beror dels av centrets
förflyttning till Nedre Norr utan att Staden ännu kan frånräknas,
dels av centrets allt annat än storstadsmässiga utnyttjande
i sitt mellersta nordliga parti kring åsen å Norr. Runt
denna ås ligger det modärna affärscentret, bildande en
U-formig zon inom Vasa-, Freds-, Arsenals- och
Birgerjarlsgatorna. Västra delen av Staden och uppfarten till Söder
ha även en storstads livliga rörelse, mest dock såsom
genomgångsstadsdel till och från Söder. Slussen är huvudstadens
mest trafikerade plats, emedan Stadsholmens avsmalnande
mot söder på denna punkt gjort att Stockholm vid Slussen
är en geografiskt enbroig stad
liksom Warschau och många
av Östeuropas stora flodstäder.


[1] Torgen bli ofta som trafikplatser trekantiga. Även snedtrafik, såsom
framför Riksdagshuset, måste i detta sammanhang beaktas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:43:42 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1922/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free