Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOCKHOLMS VATTENVÄRLD 171
mot vilkets stenfot slå vågor, som vandrat ända från
Strängnäs och Gripsholm.
Bortom Stadshuset skymta vi Klara sjö. Det är ett stycke
Themsen i miniatyr med fabriker, tågrök, kranar, kolstybb
och klungade pråmar i det gulgröna vattnet. Men
Riddarfjärdens livligaste vattenvrå är vid Slussen innanför
järnvägsbron. Här är stundom en sådan trängsel av ångare,
skutor, pråmar, sumpar, motorbåtar och speljakter, att man
nästan kunde hoppa tvärs över vattnet från reling till reling.
När man färdas i fantasien, behöver man ej göra sig
besvär med att slussa. Vi ta den andra, brusande vägen.
Redan vid Riddarholmen ha vi kommit så långt, att sugen
från Strömmen gör sig förnimbar. Mälarens sista älskvärda
nyck, innan den definitivt går att förlora sig i Saltsjön, det
är Riddarholmskanalen. Jag har alltid tyckt, den har en
viss holländsk trevnad. Kanske beror det på gamle Joest
Vingboons inslag i Riddarhusets arkitektur. Kanske är det
bara den flegmatiska sävligheten hos karlarna, som just hållas
på en flotte där nere och rensa upp sjögräs från bottnen.
Men vidare förbi Strömsborgs döda stencirkel och in
under de dånande broarna!
riddarholmskanalen. G. Heurlin foto.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
