- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1922. Stockholm /
172

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

172 SIGFRID SIWERTZ

Strömmen! Ett levande vatten, en brusande fors mitt
inne i den stora stadens hjärta!

Har du stått en solig majdag lutad mot järnräcket under
de knoppande popplarna, som hänga sina grenar ut över
gröna, oroliga sumpar där nere vid Strömparterren? I skum
och brus och vattensvalka tycker du dig segla in i ett av
världens friska morgonäventyr. Och allt detta sköljer foten
av Slott, Riksdagshus, Riksbank och Opera, sorlar mot
fönstren till departement och ämbetsverk! Vill man då ej
tro, att etiketten aldrig riktigt skall få stelna, pedanterier
aldrig riktigt bita sig fast och teaterdammet aldrig bli riktigt
hopplöst torrt där inne? Chronschoug måste oroas av att
ständigt ha detta brus i sitt öra. Låt oss bönfalla
Strömmens demoner, vattenandarna, att de icke lämna honom i
fred. Vattenandarna äro nog farliga för den, som alltför
länge och livsförgätet lyssnar till dem. De äro glada så
länge dagen är glad, men sedan solen gått bringa de stundom
melankoliens fruktansvärda gåva. Fast för Chronschoug
kunna de aldrig vara annat än hälsosamma.

»NORRSTRÖM.»

C. G. Rosenberg foto.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:02:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1922/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free