Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174 SIGFRID SIWERTZ
Bosporen, vid en kanal under seraljens murar; och jag vet
ett skumt hörn liksom gjort för att sänka en motspänstig
slavinna, inknuten i en säck . . .
Nu äro vi ute i den fria hamnbassäng, som sträcker sig
ända till segelleden och som även den kallas Stockholms
Ström. Det har sagts hundratals gånger både på vers
och prosa, att ett festligare, rörligare och ljusare vatten
har aldrig lyst upp en stad. Låt oss nu inte strax börja
klaga över vad man gjort av Söder-silhuetten och
Blasieholmens taklinjer. I vattnets levande, darrande spegling
upplöses och splittras ändå det alltför tunga och oformliga.
Jag vill i stället nedkalla himlens välsignelse över den för
mig okände man, som först kom upp med att måla
skärgårdsångarna vita. Det vita gör även järnet lätt, lätt som
vingar och segel.
Även på saltvattenssidan är Stockholms vattenvärld rikt
förgrenad. Söderkanten är ju slät ända bort mot
Hästholmen, men här ge Stadsgårdens ångare och kranar liv
åt tavlan. I norr är Blasieholmen inte längre någon holme,
men kring Skeppsholmen och Kastellholmen slå vågorna
ungefär mot samma stränder som i stadens begynnelse. Vid
MOTORBÅTSFLOTTILJEN I DJURGÅRDSBRUNNSVIKEN.
C. G. Rosenberg foto.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
