- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1922. Stockholm /
203

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STOCKHOLMS SKÄRGÅRD 203

lastångare en god förtöjningsplats. Trekanten och västra
stranden av Fagervik ha under årens lopp alltmera fått lämna
plats åt stockholmares villor. De relativt dåliga
järnvägsförbindelserna synas emellertid vara ett hinder för ytterligare
utveckling — ett hinder som säkerligen framdeles kommer att
avlägsnas, samhället, sjöfarten och stockholmarna till båtnad.
Åttonde dagen.

Morgonen därpå blåser en mycket frisk sydost, varför
vi ta in bottenrevet, stuva allting ombord så väl sig göra
låter, kränga på oljerockarna och så — i väg. Mellan
Norra Stegelholm och Slangholmar ha vi det ganska vått
och mycket »gropigt», vilket gör, att en viss liten fröken
blir osedvanligt stillsam och tystlåten. Men när vi väl fallit
av upp emot det trånga Skramsösund, återvinner hon det
gamla goda humöret.

Stora Skräm sö, lång, smal och mycket hög, erbjuder, då
man kommer söder ifrån, en imponerande anblick. Den
regelbundna rämnan rätt igenom den södra, branta udden
fångar allas uppmärksamhet. Efter genomseglingen av
Skramsö sund gå vi helt nära det branta stupet på Muskö
och sätta kurs väster om den höga Jungfruholm, vilken
enligt sägen erhållit sitt namn därav, att en adlig jungfru
under den s. k. ryssflykten där sökt en fristad men blivit
upptäckt av ryssarna och på det grymmaste sätt bragt om
livet. På fastlandet i närheten av denna holme reser sig
helt nära det gamla Häringe det för sin naturskönhet och
sina rymliga grottor beryktade Fruberget, varom närmare
talas i årsskriften 1921, sid. 305.

Hårsfjärden öppnar sig nu för våra blickar, och vi kunna
ej se oss mätta på de vackra bergskonturer och leende
skogspartier, som här omväxla med varandra. Fastlandsstranden
är rik på gammal god kultur — det åldriga godset Häringe,
som besuttits av Sten Sture den äldre och Gustav Vasa,
Årsta gård med stora ägor, omnämnd redan på 1400-talet,
under 1600-talet tillhörig den svenske sjöhjälten Klas
Bjelkenstjerna och längre fram förknippad med minnet av
Fredrika Bremer, samt, emellan dessa gods, Näringsberg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:02:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1922/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free