Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Trygghetskänslan av att ha lappojken med gjorde, att jag inte
brytt mig om att ta upp karta och kompass utan bara
litade på att jag kände igen profilen. Men nu har Gåsen
en liknande, ännu mera skarpt markerad pyramidform,
vilket jag inte tagit med i räkningen.
Det blev alltså att svänga av åt vänster. Vårt närmaste
mål var för övrigt inte att gå rakaste vägen på Herrångsstöten
utan att nå fram till Herrångssjöarnas dalsänka.
Efter ytterligare någon timmes marsch stodo vi på krönet
av en åssträckning. På andra sidan om denna vidtog en
brant sluttning djupt ned mot bottnen av en dalgång. Där
nere blänkte ett vatten — det var en av de övre sjöarna.
Snart nog hade vi praktiserat oss ned till stranden. Vi
konstaterade genast, att vinden inte var sydlig, snarare motsatsen.
Alltså hade vi intet hopp om att få något med av de riktiga
bjässarna. Men vi tovade naturligtvis inte att i alla fall
slänga ut våra revar. Det dröjde heller inte länge, förrän
en laxöring till vår stora glädje hade funnit behag i en av
de erbjudna flugorna och hastigt och lustigt — tvärtemot
konstens alla regler vid laxfiske — dansade genom luften
upp på landbacken. Sedan följde de i rask takt den ena
efter den andra. Det var mycket riktigt inga bjässar, men
allesammans präktiga exemplar, betydligt större än dem
man får i Stensån invid stugan. Blev det någon längre
paus i nappningen, drogo vi oss ned till närmast liggande
sjö — undan för undan. Mot kvällen hade vi nått den
sista i raden, och vi kunde då räkna över en riktigt vacker
fångst av jämnstora öringar. Så att inte var det någon
fara för att vi skulle svälta ihjäl här borta i vildmarkerna.
Nu var det emellertid på tiden att börja tänka på vårt
nattläger. Något lämpligt vindskydd hade vi inte inom
synhåll. Vi avstodo från efterforskningar på avlägsnare
håll och slogo oss ned i en obetydlig fördjupning i marken,
som gav åtminstone en liten illusion av vindskydd. Fastän
vi nu sänkt oss till den nedersta av sjöarna, befunno vi
oss fortfarande bortåt en mil från närmaste trädgräns. Det
enda brännbara material, som fanns, var fjällenen, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
