Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314 CARL FRIES
mörknade himlen. I dalen under Valle, Sjellapuoltas
östliga utlöpare, träffade vi på bekanta, åtta av Västerfjälls
invånare, som begivit sig upp i fjälldalen på en veckas tid
för att hålla slåtter. Här bodde de i kåta på fädernas vis.
Det blev en glad stund kring lägerelden, medan kaffet
kokade. När vi bröto upp ur den gemytliga kretsen,
små-duggade det. Från Valles rygg såg jag i tätnande regndis
för sista gången min Pitedal. Och så bar det nedåt mot
Luledalarna igen. I tilltagande regn nådde vi, trötta och
genomvåta, den vattenrika Tselekjokk, lyckades komma
över utan att blöta vare sig kameror eller plåtar eller
tändstickor och slogo läger tätt invid norra älvstranden. Ett
väldigt bål kämpade snart mot störtregnet. Det utmärkta
engelska tältet tog inte in en droppe, fastän skyfallet varade
så gott som hela natten och fastän det yttre skyddstaket
ej var uppsatt, utan tjänstgjorde som täcke. Kalle och
Johan lågo, som det brukas i timmerskogen, i sina våta
kläder, vilka snart tjänstgjorde som den beprövade huskuren
våta omslag: det formligen ångade av dem medan de sovo
som barn. Jag var desto mera vaken och hade en
oför-glömmelig natt.
När jag på morgonen stack ut huvudet genom
tältöppningen, såg jag något häpnadsväckande. Älven! —
fullständigt oigenkännlig. Där kvällen förut stenarna legat i
dagen kring videbeväxta små holmar, syntes över det
vällande, grumliga vattnet bara de översta skälvande
videkvistarna.. Tselekjokk hade stigit ungefär en meter. Nu
var det en omöjlighet att komma över, och vi prisade vår
lycka att vara på rätta sidan.
Nu återstår ej mycket att berätta. På eftermiddagen
an-’ lände vi över Malenjarka till Kvikkjokk och voro därmed
i kända trakter. Med nästa båtlägenhet foro vi den
berömda sjöleden ned till Junkarhällan och vidare till
Jokkmokk. På sextonde dagen efter min avfärd från
Riksgräns-banan steg jag på tåget söderut.
»God tur över fjället», hälsade mig en gång en lapp, när
jag bröt upp från hans viste. Är det någon som vill följa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
