Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På redaktionens bord ligga ej mindre än 12 volymer om
tillsammans 3 513 sidor, vilka alla äro ägnade åt hembygdsskildringar och
utgivna eller avslutade under 1921. Dessa siffror tala ett kraftigt
språk om det vidgade intresset för hembygdskunskap, som utgör
ett av den nuvarande tidens få verkliga glädjeämnen.
Då Turistföreningen under snart fyra decennier genom sin årsskrift
sökt väcka kärleken till och vidga kunskapen om hembygden, så är det
ej mera än rätt att här ägnas några ord åt de vackra och värdiga alster,
som utgivits i just samma syfte. Den hembjrgdskärlek, varur de
framsprungit, äger emellertid ett särdrag, som är värt att framhållas: den är
fri från alla egennyttiga syften. De allra flesta av de författare, som skänkt
av sin kunskaps skatter för att få till stånd dessa verk, ha gjort det utan
någon ekonomisk ersättning, och detsamma har varit fallet med dem som
redigerat arbetet. Men säkert ha de med glädje nedlagt denna offergärd
på hembygdens altare.
Naturligtvis har det varit omöjligt att grundligt ta del av allt vad dessa
digra volymer ha att bjuda på, vilka väl i främsta rummet äro avsedda
som uppslagsverk och källor för forskare. Samtliga vore förtjänta av ett
längre omnämnande, men årsskriftens hårt anlitade utrymme tillåter blott
en mera summarisk behandling av det rika materialet.
En bok om Värmland av Värmlänningar, redigerad av H. H.
Hildebrandsson och.Sixten Samuelsson, I, II, och III, 1917 — 21.
Det är ett ståtligt minnesmärke, som värmlänningarna rest åt sin
hembygd i de tre eleganta volymer om tillsammans 1 106 sidor, vilkas
gemensamma titel läses här ovan. För den som ej har tillfälle till, eller
tillräckligt forskarnit för att begagna sig av urkunderna finns här en
outtömlig kunskapskälla om Värmland att ösa ur. En vanlig dödlig mäktar
väl mera sällan att tillgodogöra sig allt det vetande, som rymmes inom
detta stort anlagda arbete; var och en får välja det som ligger närmast
och intresserar mest.
I det allra längsta, men också ett av de intressantaste kapitlen
behandlar lektor Sixten Samuelsson Värmlands historia. Sedan man väl
beslutat sig för att hoppa över det som handlar om källskrifterna, läser
man med stort intresse de återstående 80 sidorna och erkänner tacksamt,
att ett stort vacuum i ens vetande blivit fyllt.
Nog visste man att Värmland skänkt den svenska litteraturen och
vetenskapen ett högst betydande tillskott, men intrycket förstärkes när man
får hela det litterära Värmland i ett sammanhang. Sin litterära guldålder
hade Värmland i två avsnitt: 1800—1850 och tiden efter 1890. Tegnér
och Geijer sätta sin prägel på det förra; Lagerlöf och Fröding giva glans
åt det senare. Det är namn, som väga tungt, och få landskap, om ens
något, torde kunna uppvisa diktarnamn, som uppväga dem.
Det är omöjligt att inom en så trång ram som denna giva en verklig
föreställning om detta arbetes omfattning och värde. Här har endast velat
framhållas, att det stora verket med sitt gedigna innehåll, sin vackra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
