Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hemma i Hälsingland av Nathan Söderblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 NATHAN SÖDERBLOM
kulturfrågor, och bönderna fick han personligen med sig.
Mer än en från dåvarande bruksledningen har sedan dess
till mig uttalat det allra vackraste eftermäle om min
originelle faders nit och eld i anden. Men slitningen vållade,
att han sökte sig bort.
De få åren i Hälsingtuna blandade dystra minnen med
välvilja och varaktig vänskap från en kultiverad och lojal
befolkning.
Nu blev Hudiksvall närmaste grannen. Men slipper jag
tänka på stadens yttre förvandling! Har jag tillfälle någon
gång, kan jag inte avhålla mig från att stanna en timme
och gå och se på det, som ännu finns kvar av gamla staden.
Men mycket är jämmerligt ändrat och förstört, icke endast
av eldsvådorna som väckte oss på nätterna under skoltiden,
utan också av människohand. Man färdas från
Bottenhavet länge in genom den djupa fjärden utan att ana det
smycke till småstad, som döljer sig på norra sidan av dess
skålformiga avslutning. Under min skoltid dominerades
staden mellan skogshöjderna av kyrkan uppe till vänster med
dess tunga 1600-talstorn. Nu flankeras det lilla samhället
på båda sidorna av väldiga skolpalats. Till höger på Bränslet
folkskolan, som lär behövas, men vars arkitektur kunde
hava rättat sig med en smula pietet efter stadens trevnad.
Till vänster på Håstaheden ett läroverk, rymligt nog för att
inrymma universitet för Nordsverige. När man kom in i
hamnen, öppnade sig i mitten ångbåtsbryggan och på
sidorna i en behaglig bukt länningar med röda sjöbodar,
bryggor och varv, som bildade Sjögatans södra sida.
Sjögatans övre sida kantades av en rad höga terrasser, över
vilka huvudbyggnadernas innerfasad blickade genom
grönska mellan symmetriska flyglar ut mot fjärden och solen.
De branta gränderna leda upp på den smala åsen, vars
krön utgöres av Storgatan med de nämnda husens
huvudfasader och vars andra sluttning går ner till Lillfjärden, ett
runt vatten med tillopp från den nu nästan utdikade
Tunasjön och med utlopp genom Sundskanalen, smal, stenlagd
med mossiga mörka block, nu skamsen och bortkommen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
