Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hemma i Hälsingland av Nathan Söderblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEMMA I HÄLSINGLAND 1 1
den nya omgivningen. Vad arkitekten hette, som på
1800-talets början gav åt Hudiksvall en förnämligare stil än jag
sett hos någon småstad av senare datum, vet jag ej. Ännu
kan den intresserade av det utsökta Bruunska huset med
dess apotek vid sidan och av det som finns kvar av
Fors-strömsons gård ana något av vad mannen kunde och vad
staden varit. Men förödelsens styggelse har farit fram. Den
har byggt för terrasserna, som a la Lissabon vette åt sjön,
och med stenpalats ersatt på sistone även Wallströmska
huset, men långt dessförinnan dess granne, pärlan i
Hudiksvalls träarkitektur, det Bergska huset. Den raklinighetsiver,
som rasade på 70- och 80-talen, har även fördärvat stadens
grundritning, så att det gamla samhället med kyrkan på
höjden, strandlinjerna och kanalen ter sig såsom ett knappt
tolererat nådehjon bredvid den redan genomförda delen av
nya stadsplanen med dess räta vinklar och enformiga
byggnader. Men rättvisan kräver ett tillägg. Tonen och sederna
ha förbättrats.
Norrala hinner jag icke med denna gång. Det är ett
kapitel för sig. Från en bland landets vackraste
klockstaplar och medeltidstornet med de kraxande kajorna i Tuna
kommo vi ner till Norrala och fingo vårt hem bakom en
ljus, tornprydd basilika i Karl Johans-stil, sådan Esaias
Tegnér drömde den åt Sanningen. På samma kyrkplats låg förr
medeltidskyrkan. Staffans Stupa bevarar ännu minnet av
Hälsinglands apostel och vittnar om att vårt landskap mottog
kristendomen före Svea Rikes centrum i Uppland. I Norrala
var 60- och 70-talens väckelse mäktig. Det fanns ett år på
70-talet, då Norrala lämnade större missionsbidrag än någon
annan landskommun i riket. Väckelsen luckrade upp
sinnena. Några höllo sig kvar uppe i frihetens luft, andra
blevo av väckelsens våldsamhet visserligen lösryckta från
vanans makt, men icke för att lyftas till en kristen vandel,
utan för att sjunka under sockenseden.
Häradets och kontraktets namn, Ala, förr pluralis Alir,
kommer av de två åarna, Norralaån och parallellt söder därom
den vida mäktigare Ljusnan med Söderala och dess kyrko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
