Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergvandringar och strandstudier i Hälsingland av A. G. Högbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•
upp till Kårböle,
och från Voxna
upp efter
Voxnaälvens dalföre. Vi
se att kusten då
var mycket mera
sönderflikad än
den nutida kusten,
vilket förklaras av
de djupa
dalgångar, som
sönderskära höglandet.
Den yttersta
dåtida skärgården,
som utom de
större, på kartan
utmärkta öarna, hade
en mängd smärre,
som icke kunnat
utsättas, nådde
ungefär fram till en
linje dragen från
Bergsjö till Skog. Det är i närheten av denna yttre
gränslinje, som vi i det föregående mest hållit oss i vårt sökande
efter M. G., och det ha vi, som redan förut påpekats, gjort,
emedan havet satt sina starkaste och tydligaste märken just
inom denna yttre skärgård.
Medan vi betrakta kartan, må vi också säga något om
de små mörka kvadraterna, som äro ojämnt utströdda över
den. Varje sådan kvadrat föreställer 100 hektar odlad
jord. Vi se då, huru mycket rikligare denna är inom de
delar av landskapet, som ligga under M. G., än inom de
över M. G. belägna trakterna, där åkerjorden är så
sparsam, att de spridda små åkerlapparna endast räcka till att
slås ihop till enstaka, vitt skilda kvadrater. Förklaringen
till denna olikhet ligger väsentligen däri, att den
odlingsbara jorden företrädesvis utgöres av de finsandiga och leriga
FIG. 9. VOXNAN, NEDSKUREN
GENOM DET FORNA DELTAT
C. G. Rosenberg foto.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
