Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hälsingland under förhistorisk tid av Arvid Enqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄLSINGLAND UNDER FÖRHISTORISK TID 41
9 cm. Då vi vela,
att yxan sedan
uråldriga tider var en
symbol av
solguden, som med denna
kämpade mot de
ljusfientliga
makterna, kan man
också lättare förstå
innebörden av
dylika miniatyryxor.
De måste
uppfattas som symboler,
vilka alltså gjorts
i religiöst syfte
och antagligen
burits som skyddande
amuletter.
Utom dessa nu
nämnda, med all
sannolikhet från
söder införda
redskap finnas
emellertid en hel mängd andra fornsaksformer i sten, vilka
äro att uppfatta som inhemska. Hit höra en del
stenyxor och mejslar av enklare formgivning, som t. ex. en
yxa med hålegg från Delsbo. En av de under yngsta
stenåldern i Norden vanligast förekommande
fornsaksty-perna är den enkla skafthålsyxan, varav vi också i
Hälsingland ha ett ej ringa antal. Utom sten är det dock
framför allt skiffern, som i Hälsingland, liksom överhuvud
taget i Norrland, utgör det vanligaste malerialet.
Skiffern ersätter häruppe i hög grad den svåråtkomliga och
dyrbara flintan. Bland skiflerredskapen märka vi särskilt
spjut- och pilspetsar samt knivar av olika former. En del
av dessa senare äro ofta rikt ornerade och sirade med
realistiskt utskulpterade djurhuvuden (fig. 4). De i sten
FIG. 6. GRAVHÖG VID HÖGS
KYRKA.
C G. Rosenberg foto.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
