Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hälsingarnas hem av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
SIGURD ERIXON
STAVSÄTERS BY, LJUSDALS S-N. Ur Nord. Mus. arkiv.
har dock ännu icke kunnat utplåna de stolta resterna av
vad som här en gång funnits.
Jämför man Hälsinglands och Dalarnas kulturer, så verka
de som två olika generationer av samma släkt. I
Dalarnas ålderdomliga småbondekultur kvarlever nästan ett
förgånget Hälsingland, och för kulturhistorikern öppna sig de
intressantaste perspektiv, där utvecklingen kan följas steg
för steg. Hälsingebönderna, som så gärna slagit på stort
och ej alltid kunna frånkännas en viss benägenhet att vilja
låna glans från herrgårdar och städer, ha likväl på ett
märkligt sätt hållit fast vid fäderneärvd tradition i själva
stommen av sin kultur. Och då denna inhemska utveckling här
i de flesta fall drivits längre än i andra landskap, torde det
vara klart vad detta område betyder för uppfattningen av
svensk byggnadskultur i allmänhet och dess
utvecklingsmöjligheter. Till full egenart nådde Hälsingland ej förrän den
inhemska folkkulturen på många andra håll börjat slås i spillror.
Även Härjedalen har bevarat så pass mycket av det gamla,
att dess ställning gentemot Hälsingland påminner om
Dalarnas, men här tillkommer ett nytt moment. Tydligare än
i dalakulturen kan man där skönja, hur hälsingeformer
även under relativt sen tid vandrat in, huvudsakligen efter
Ljusnans dalgång, och verkat omskapande. Detta gäller
icke endast dekorativa detaljer och lösa föremål utan även
levnadssättet och dettas avspegling i byggnadsskicket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
