Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hälsingarnas hem av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄLSINGARNAS HEM ()3
ytornas naturliga skönhet har därför länge fått komma till sin
rätt, och då rödfärgning i äldre tid endast sparsamt
användes, äga ytterväggarna ofta en must och skänka en
stämning av kärvt allvar, som en senare tids byggnader med
nu rådande förkärlek för det ilsket röda eller oljemålade
aldrig nå upp till. Taket täcktes av gammalt med ved, sam-
GÅRD I VÄSTERBY, RENGSJÖ S!N. Förf. foto.
manknäppt över ryggåsen. Först under 1800-talet kommo
spån eller tegel till användning. Brutna tak påträffas
någon gång, mest dock på prästgårdar. Däremot har bruket
att avvalma gavlarna fått stor användning i södra
Hälsinglands bondgårdar, medan det förblivit sällsynt norr om
Bollnäs—Enåker. Sannolikt går detta dock knappast längre
tillbaka i tiden än omkring hundra år och har väl
egentligen först vid 1800-talets mitt kommit i fullt flor.
Till det goda intryck, som hälsingestugorna göra, har
fördelningen mellan vägg och fönsteröppningar samt själva
fönsterkonstruktionen i hög grad bidragit. De gamla
små-rutiga blyfönstren med sina låga öppningar ha här
kvar-levat längre än på andra håll, ehuru de numera börjat för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
