Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hälsingarnas hem av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ö^ SIGURD ERIXON
kort. Tyvärr är det ju ej heller så mycket som återstår
ute i bygderna, åtminstone när det gäller orubbade
interiörer. Eldstäderna äro oftare än vanligt utförda på ett mera
konstnärligt sätt. Öppna spisar i renässans- eller
barocktradition äga här ej sällan
en viss monumentalitet (fig.
sid. 79 o. 82). När elden
på härden var släckt, slöts
öppningen gärna till med
en målad skärm efter
mönster från högre ståndshem.
Möbleringen har varit
mycket konservativ. Det
är fortfarande ganska lätt
att påträffa herrstugor med
väggfasta bänkar utefter
väggarna, och stora
skåpsängar ha ännu icke helt
övergivits. På samma sätt
finner man alltemellanåt i
stugor och bodar de gamla
bordskivorna, som upplades
på lösa bänkar vid
gästabuden, liksom också ålderdomliga vändbänkar med
omslagbara ryggstöd. På möblerna liksom på husgerådet
överhuvud kom en aldrig sinande konstnärsdrift till
uttryck, mest dock genom målning. Sniderierna äro i
Hälsingland ej så rika som i Ångermanland, men saknas
ingalunda.
Sextonhundratalets och den gustavianska tidens former
äro de vanligaste. Ornamenten äro gärna något yngre än
själva möbelstommarna. Med de enklaste medel lyckades
snickaren ej sällan här få fram en ypperlig effekt. Stolarna
äro ofta verkligt mästerliga i sin förening av kärv styrka
och försynt profilering. Det är svårare att på detta område
urskilja bygdetyper. Järvsö hävdar dock under 1800-talets
förra hälft en utpräglad egenart, vars mästarnamn fram-
ÖPPEN SPIS I EN HERRSTUGA, Förf. foto.
KINSTA BY, SÖDERALA SIN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
