Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några bilder från gammal och ny industriell hälsingekultur av H. von Eckermann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
H. VON ECKERMANN
VOXNA HERRGÅRD. A. Janson foto.
och slagg vittna om, och angiver den sista resten av
brukspatron Kahlmeters bostad.
Kahlmeter var en kraftnatur, som under 1700-talets början
kom i besittning av de koboltfyndigheter, vilka då upptäckts
som en lång, smal gång i de gamla gröna lavabergarterna
i berggrunden vid Los. Här, mitt uppe i Hälsinglands
högsta, kallaste och om vintern snörikaste trakter re$te han
ur marken en nybyggarstad, ett slags 1700-talets Klondyke
och ett industrisamhälle, som även efter vår tids mått måste
anses betydande. Flera hundra man funno där arbete under
hans ledning, och för att skapa sig en utfartsväg för
kobolten till havet byggde Kahlmeter en väg från Los rakt
österut till Färila kyrkby. Liksom den ryske tsaren
bestämde järnvägens sträckning från Petrograd till Moskva
genom att lägga en linjal på kartan mellan de bägge
städerna, så drog Kahlmeter i hänsynslöst förakt för
Hälsinglands bergiga natur sin väg rakt mot öster. Än i dag
finnes vägen kvar, ehuru grön av gräset, som grott i de
gamla hjulspåren, sedan den i mindre utmanande backar
slingrande nya landsvägen kom till.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
