Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindefallet av Bertil E. Halden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LINDEFALLET
EN MÄRKLIG NATURSKOG I HÄLSINGLAND
av BERTIL E. HALDEN
DEN SOM FRÅN SÖDERHAMNSHÅLLET
färdats norrut till lands eller sjöss har icke
kunnat undgå att fästa sig vid några tidigt
uppdykande, egendomliga bergskonturer i
nordväst. Det är Enångersbergen, som skarpt
kontrastera mot kustremsans låga skogsåsar.
Sedda på närmare håll göra dessa berg snarast ett
beklämmande intryck. Mot kustsidan vända de sluttningar med stora,
gapande hål i skogstäcket. Skogseldar eller stora
avverkningstrakter, tänker främlingen. Ingendera! Anblicken var
densamma för Linné, då han för snart 200 år sedan red
kustlandsvägen fram genom Hälsingland, och den skall förvisso
vara tämligen oförändrad, så länge Storåsen och Ängaåsen få
förbli skogsbygder. De oläkta hålen äro stenöknar, vidsträckta
klapperstensfält, dömda, som det synes, till evig sterilitet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
