- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1923. Hälsingland /
147

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På strövtåg i sydvästra Hälsinglands finnskogar av Dag Strömbäck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PÅ STRÖVTÅG I SYDVÄSTRA HÄLSINGLANDS FINNSKOGAR 147

gömma sig; och vid fönsterrutan i det lilla boningshuset
samlas familjens övriga, talrika medlemmar för att i skydd
av gardinen bespeja de okända vandrarna, ty det kan väl
betraktas som nära nog en upplevelse för dessa människor
att få se främlingar vandra över ägorna.

Men må vi lämna torpet vid Porsmessberg och vandra
vidare. Efter vår första bekantskap med »Ändalösamyren»
äro vi åter inne i en skogsregion. Några kilometer väster
om oss ha vi Häsbosjön, berömd för sitt laxöringsfiske, och
norrut vinka i fjärran Sjösvedjornas höga berg.

Sjösveden, den lilla finnbyn vid Alfta-gränsen, är vår
första rastplats. Här ta vi in hos »Looses». Stugan består
av ett enda litet rum, och detta enda rum bebos av familjens
samtliga sex medlemmar plus hund och katt. Men sämjan
är god och rummet varmt och gott, och det är ju
huvudsaken. Gästfritt och vänligt bli Ol-Olsa och jag mottagna.
Även »Loospojkarna» ha varit till Vålsjöbo på auktion och
nyss kommit hem, så vi ha därför mycket att språka om.

Sjösveden ligger utomordentligt vackert med vid utsikt
åt väster över Häsbosjön och Flätsbergen; men som det
redan börjar skymma och vi ännu ha en dryg mil kvar
till Grannäs, ge vi oss ej tid att närmare ta dess
omgivningar i betraktande, utan fortsätta efter en stunds vila.

Strax norr om
Sjösveden träffa vi åter
på »Ändalösamyren».
Vi följa myrkanten så
gott vi kunna ända till
foten av
Svartebergshöjden, där vi sticka
av rakt mot norr tvärs
över den s. k.
Vitmyren. Den är ovanligt
blöt och förrädisk, och
man sjunker ofta ned
i »myrpjumsar» ända
över knäna. Inte kan ett ensligt torp i skogen, a. Goldschmidt foto.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:02:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1923/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free