- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1923. Hälsingland /
263

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ekolsund och Hjälstaviken av Sven Hörstadius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EKOLSUND OCH HJÄLSTAVIKEN 268

För några lusen år sedan täckte Östersjön eller
Littorinahavet, som man har kallat det, stora delar av det
nuvarande Uppland. Sedan denna tid har landet sakta höjl
sig, och då ju dessa trakter äro synnerligen flacka, har en
höjning på några få meter varit tillräcklig för att omskapa
hela nejdens utseende. Så ha slätterna småningom trätt i
dagen. På några ställen genomfårades den annars jämna
havsbottnen av djupa sänkor, förkastningslinjer, vilka utgöra
de nuvarande större vikarna. Längs en sådan linje är
Ekolsundsviken anlagd. Vid dess spets fanns ett bäcken
något lägre än slätterna. Detta blev till Hjälstaviken. Till
en början uppehölls förbindelsen med Mälaren genom ell
sund, i vilket en ekbevuxen holme låg (Ekholmssund =
Ekolsund). Genom ytterligare landhöjning och igenväxning
reducerades förbindelsen allt mer, så att numera blott en
kanal med svårighet hålles öppen.

I denna grunda kittel, ett par kilometer i
genomskärning, avsattes småningom svämlera av rinnande vatten, som
denna väg sökte sig ut till Mälaren. Härigenom ernåddes
ypperliga betingelser för en rik vattenvegetation, i det sjön
blev allt grundare och bottnen allt jämnare och
näringsrikare. Först när en sjö på stora sträckor blir så grund, att
vass, fräken och säv kunna frodas, kan den bli en typisk
fågelsjö. Har den så kommit till detta stadium, går dess

fortsatta
uppgrundning än fortare, ty
nu är det ej blott
hitförda
slampartiklar, som
bidraga till utfyllandet;
den rika
växtligheten sörjer härför
i ännu högre grad.
Multnande
växt-och djurlämningar
anhopas på
bottnen och från strän-

VARB1LD FRÄN EKOLSUND. Förf. foto.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:02:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1923/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free