Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Västra Vålådalen av Carl Julius Anrick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OTTFJÄLLET FRÅN VÄGEN TILL VÅLÅDALEN. Förf. foto.
Du sitter stilla och bara ser och ser; stadiet med utropen: »Nej, men se på färgerna där» är för länge sedan förbi. Här är för mycket sådant, och du som jag har nått därhän att orden inte behövas. Vi se och se alldeles tysta och som meddelanden är det nog med ögon, som glittra av strålande glädje. Här äro dagrar och färger, som ingen skulle tro sanna; här äro ljuseffekter, som växla allt under det solen lyser där långt, långt nere vid horisonten; här äro de fria utsikterna — långblickarna över mil och åter mil. Och alltjämt ila slädarna framåt och vi nästan sövas av bilder.
Hör bjällrorna klinga till välkomst i Fångåmon, där fjällborna önska god jul, och sedan ha vi endast en hållplats kvar, Östra Vålådalen, men där börja vi nästan känna oss framme. Vid »Österdalen» är putsat och fint och även här lysa vänliga ansikten emot oss, då post och annat avlämnas. Och allt under det slädarna fortsätta sin färd den sista halva milen, bytas midvinterkvällens egendomliga dagrar så sakta mot månskärans starka ljuseffekter — det glimmar, ja, glänser och gnistrar, och kontrasterna mellan skogens mörka och fjällens ljusa ha åter fått nya former. Nog skola många glädjas åt vägens skönhet här på åsen med de stupande branterna på ömse sidor, men ingen skall se naturen här vackrare än den mötte oss på julekvällen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
