Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller inhemska arbeten. Men å andra sidan äro de ej sällan
präglade av en sådan elegans, att något bättre överhuvud
icke är känt från nordiskt område. Se på den vackra
dolken från Segerstads prästgård nära Stenstorp och på
bukprydnaden eller »hängkärlet» från Slättäng i Vårkumla, 1 mil
S om Falköping. Det skall även i förbigående nämnas, att
härom året i en liten mosse på Gerumsberget anträffades en
yllemantel, som på geologisk väg kunnat med full säkerhet
dateras till äldre bronsåldern (om ej möjligen ännu något
äldre tid) och som också finner goda motsvarigheter, vad
formen beträffar, i Danmark, där ju en rad märkliga fynd
av bevarade bronsåldersdräkter gjorts. Men intet av de
danska bronsåldersplaggen visar samma eller lika god
vävteknik som det från Gerum.
Men denna rika bronsålderskultur vore som sagt icke
tänkbar, om ej Norden vid samma tid utgjort en lem i ett
hela Europa omspännande ekonomiskt system och
kultursammanhang. Fynden visa, att förbindelserna voro livligast
och vidsträcktast under den äldre delen av bronsåldern,
mattare och mer begränsade under den yngre delen. Vi
voro dock ännu med, när runt om i Europa järnet ersatte
bronsen som förnämsta material till skärande och huggande
redskap, fast den äldsta järnålderns kultur ingenstädes i
Norden utvecklade samma rikedom som den föregående
tidens. Den har endast lämnat få och i regel mycket
oansenliga minnesmärken efter sig. Och härefter följde en tid,
från vilken vi överhuvud icke känna säkra fynd. Det är
den hellenska antikens stora glanstid. Intet enda föremål
vittnar om, att någon stråle från Perikles Athen trängt fram
till vår karga Nord.
För fornforskningen, som från sin avlägsna utsiktspunkt
söker överblicka forntidskulturens växlande lopp, ter sig
detta skede av Nordens historia som en dimhöljd dalgång,
på vars botten man väntar, men icke förmår skönja den
väg, som fört från de första fram till de två, tre sista
seklerna av årtusendet före vår tidräknings begynnelse.
Vi ha icke rätt antaga, att vårt land saknat bebyggare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
