Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
plankarta över gillstads by. Jubileumsutställningen. Källström pinx.
att konstatera, att detta är ett av de mest förkrossande
slag, som träffat gammal bygdekultur i alla dess former.
Hur sågo då de gamla västgötabyarna ut? I allmänket
kunna de hänföras till tvenne huvudtyper. Den ena byn
ligger spridd över ett i förhållande till husens antal tämligen
stort område, som utan någon skarp gräns övergår i de
gemensamma ägorna. Denna, gruppbyn, är den ålderdomligaste
och har en liknande sammansättning som Dalarnas och
Norrlands fäbodar, där man annars har att söka förklaringen till
byarnas gamla formationer. Att gruppbyarna kunnat
bibehålla sig så länge — man måste räkna med att typen är så
ålderdomlig som åtminstone tidig medeltid — anses bero
därpå, att det ingripande, som redan under medeltiden skedde
på statlig väg, det s. k. solskiftet, gått Västergötlands
slättbygd förbi, då det däremot genomfördes på andra håll,
framför allt i Mälardalen och Östergötland. I den äldre
Västgötalagen påträffas icke heller några bestämmelser, som jäva ett
dylikt antagande. Däremot stämma ett flertal byar ganska
väl samman med dess stadganden. Av sådana kunna
nämnas Gillanda och Rackeby, båda i Kållands härad. På grund
av säregna förhållanden har den senare blivit i sina
huvuddrag bevarad så länge, att avbildningar, uppmätningar och
rekonstruktioner kunnat göras. En del av husen ligga allt
fortfarande kvar på sina gamla platser, och icke mindre än
tre av boningshusen äro flyttade för att tjäna museala
ändamål, ett till Rackeby skola, ett till Lidköping och ett till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
