Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En del av dessa ovan nämnda yrken och hantverk ha
försvunnit. Så svarvningen och även repslageriet. För ett
par år sedan levde ännu den siste spinnrocksmakaren i
Hyssna och om allmogesmidets utdöende har redan talats.
Andra yrken förändras i sina tillverkningsmetoder, t. ex.
snickeriet i Bollebygd, som redan kan uppvisa verkstäder
med maskiner för elektrisk kraft. Liksom allmogekulturen
i sin helhet är dömd att dö och förintas, så gå också de
gamla hantverken bort eller bli något annat. Men en
bestämd skillnad finnes. Hus, möbler, bohag och
lantbruksredskap ha länge varit föremål för uppmärksamhet från
samlares och bearbetares sida, men hantverket, den sida
av mänsklig verksamhet, som heter vardandet, skapandet,
väntar ännu på sin fristad, sedan det blivit för gammalt
och onyttigt. Det kanske får vänta. Och i så fall blir
det för alltid, ty även till skogsbygderna har den nya tiden
trängt med sina allt omgestaltande idéer, och det gamla
har fått vika. Över de gamles mödosamt plöjda fält ha vi
modernare och vid större förhållanden vanda människor lagt
maskinvägarnas breda och standardiserade körbanor, och
vi äro de sista, som få se den gamla traditionskulturens
bleknade rester i levande livet. Våra efterkommande skola
ha att tillgå endast vad vi kunnat bevara i våra museer, om
de vilja veta något om de årtusendens generationer, som gått
före och röjt väg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
