- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1924. Västergötland /
73

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att det ännu på 1100-talet blotades på västgötaslätten. De
första gudstjänstlokalerna voro med all sannolikhet av trä,
men vi ha intet otvetydigt bevis härför från denna äldsta
tid. Däremot ha vi ännu kvar i sydliga delen av
landskapet Hedareds stavkyrka, uppförd av trä i en åldrig
konstruktion, samt rester av andra medeltida träkyrkor i samma
teknik.

Under senare delen av 1000-talet började emellertid
hårdare material i detta på lättbearbetad sten så rika landskap
att komma till användning genom de inflytelser, som med
den främmande missionen kommo in i landet. Till en
början är det kalksten, lagd i tunna skift med tjocka
murbruksfogar — stundom med hörn av finare hugget material.
I plan utgjordes kyrkorna av ett rektangulärt långhus med
ett lägre och smalare kor i öster, med eller utan ett halvrunt
utbygge — absid. Av kyrkor tillhörande denna typ är Forsby
vid Skövde försedd med inskrift, som maler, att kyrkan
invigts så tidigt som år 1035. Inskriften är visserligen
omstridd, men något ovedersägligt bevis mot denna tidiga
datering har icke anförts. Till denna kyrka sluter sig en
tämligen omfattande grupp, huvudsakligen utbredd på slätterna
kring Billingen och utformad efter de stilskiftningar, som
härskade i de olika missionscentra, från vilka Västergötland
kristnades. Ty i dessa tidiga tider verkade i Västergötland
missionärer både från Tyskland och England — än
arbetande sida vid sida, än rivaliserande med varandra.

Vid mitten av 1000-talet lades grunden till Skara
domkyrka av den tyskfödde biskop Adalvard, vilken också avled
i sin stiftsstad och där fann sin grav. Ett bevis härpå är den
lilla gravkalk av silverblandat tenn, nedlagd i den
biskopliga graven, vilken påträffats invid domkyrkan och nu
förvaras bland Skaramuseets stolta skatter av kyrklig konst.
Den bär inskriften: ADALVARDUS PECCATOR —
Adalvard, syndaren. — Den kyrka, som denne framstående
biskop grundlade, hade tydligen vid hans död icke hunnit långt,
ty den äldsta domkyrka, av vilken vi ha minnen bevarade,
förskriver sig från senare tid. Förmodligen avstannade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:03:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1924/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free