- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1924. Västergötland /
89

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som forslas ut till alla världens trakter och utgöra
vederlaget för vad vi i vår ordning införa.

Skeppsfarten har kallat skeppsbyggeriet till liv. Det är
en industri, som en stor sjöstad har naturliga
förutsättningar för. Handeln står å sin sida i livligaste växelverkan
med sjöfarten. Göteborg har varit en handelsstad från
begynnelsen. Ingen stad i vårt land är det i så utpräglad
grad som Göteborg. Ingen har därför frambringat en
köpmannakultur av motsvarande gedigenhet och fasthet. All
verklig kultur vilar på ett fundament av sed och tradition.
Det gäller om adelns och böndernas kultur, de tvenne
former som vi, jämte köpmannakulturen, ha att räkna med i
vårt land. På stilens, hedersbegreppens, umgängesformernas,
hela livsförselns fästande genom nedärvd tradition vilar
all andlig odling. Den förutsätter därjämte ett mått av
ärftligt välstånd. Att kunna se tillbaka på ett företags
historia och veta sig handla i de hädangångnas anda och
att kunna se framåt mot kommande tider i visshet om att
efterföljarna skola taga vid, då man själv slutar, det är en
utomordentlig moralisk styrka, vare sig det gäller
förvaltningen av ett gammalt gods, eller av en gammal gård, som
fäderna brutit och plöjt upp, eller av ett gammalt
handelshus.

Själva kulturtypen växlar för de olika livsformerna. Den
får sin art bestämd av den sysselsättning, som utgör dess
kärna. Om adeln fostrades i det umgängesvett, som
blommade vid hoven, och lärde tala det språk, som där
användes, så lärde köpmannen att iakttaga det uppförande,
som utbildats i det internationella affärsumgänget, och tala
de stora handelsnationernas tungomål. Engelskan och
spanskan äro som affärsspråk långt betydelsefullare än
diplomatiens språk, franskan. Skillnaden mellan den ena och
andra typen av odling är i ögonen fallande. Den går
fullt skönjbar igen i Göteborgs och exempelvis Stockholms
yttre karaktär. Stockholm är en affärsstad även den.
Men affärslivet trycker icke sin prägel på den i samma
grad som på Göteborg. Hovet och diplomatiska kåren,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:03:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1924/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free