- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1924. Västergötland /
139

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kyrkorna med sina klockstaplar och en och annan stuga
av gammal typ, som ännu finnes kvar, minna om tider som
varit, och den nya tidens industri har ej förstört landskapets
skönhet, utan är liksom sammanvuxen med detta till ett
harmoniskt helt, som utgör ännu en av Sjuhäradsbygdens
attraktioner.

Ännu för en knapp mansålder sedan och tidigare genom
sekler kände man i hela Sverige en vandrande
handels-mannatyp, som vissa årstider regelbundet återkom till sitt
handelsdistrikt. Denna handelsman kallades »västgöten»,
»skålknallen», eller ock bar han rätt och slätt det föga aktade
namnet »knallen». Trots det löje, som ofta vilade över
honom för hans icke alltid så sympatiska affärsmetoder, för
hans sjungande, egendomliga munart och för det gyckelspel,
han ofta drev med sina kvinnliga kunder, var han dock
en gärna sedd gäst på landet, såväl på herrgårdar som i
bondgårdar. Här gjorde han icke obetydliga affärer, men
sin största omsättning av varor hade han dock på
marknaderna. Om vi ville undersöka, vad som fanns i hans
väldiga, över axeln burna dubbelpåse (fässingen), skulle vi
finna att det var en mångfald av olika varor, de flesta
tillverkade i hembygden — vävnader, järnkram och träskålar.
Allt detta hade han rättighet att försälja, men påsen
innehöll säkert även en hel del förbjudna varor, som inkommit
i landet genom smuggling, såsom sidendukar, vissa
läkemedel m. m. Understundom bar gårdfarihandlanden, som var
hans officiella namn, även med sig en liten portativ
svarvstol. Med denna tillverkades på ort och ställe träkärl o. d.
Ingen källa upplyser om, när denna handelssed börjat, ej
heller vilket som var det primära: handeln eller det hemarbete,
som låg till grund för den väsentligaste delen av handeln.

På 1600-talet betraktades handeln genom utelöpande eller,
som det även kallades, västgötarnas landsköp såsom
urgammal. Men själva begreppet landsköp, varmed man
förstod att lantmän drevo handel med köpmannavaror, kan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:03:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1924/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free