Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Älvsborgs län och handelskammaren i Borås, visade det
sig, att sömnadsarbetet leddes av 50 förläggare och
sysselsatte 1 200 arbetare. Stickningshemarbetet leddes likaledes
av omkring 50 förläggare och sysselsatte 1 600 arbetare.
Slutligen sysselsatte hemvävnaden 2 000 personer.
Hemarbetet förekom huvudsakligast på landet, men även till någon
del i städerna och stationssamhällena.
Härvid är att observera, att de hemarbetare, som bodde
på landsbygden, ingalunda uteslutande sysslade med
hemarbetet, utan i stor utsträckning togo del i jordbruksarbetet.
Ett hem, som på detta sätt kan föröka de inkomster,
jordbruket lämnar, står sig i allmänhet mycket väl, och
hemarbetet kan på detta sätt skapa välstånd hos sina utövare.
Vilka äro nu till sist de orsaker, som gjort att
textilindustrien tagit en sådan utveckling i Viskadalen?
På denna fråga har i facklitteraturen givits olika svar.
En anser, att det är den elektriska kraften från Viskans
vattenfall, som dragit den textila storindustrien hit. En annan
anser, att bygdens traditionella näringsliv i förening med
den tullskyddspolitik, som förts i riket, varit den
väsentliga orsaken. För vår del hålla vi före, att även om
ovanstående orsaker spelat en betydande roll, så har kanske
den kraftigaste orsaken varit, att de textila företagen nästan
utan undantag finansierats med kapital, som bildats i
bygden genom besparingar på förläggareverksamheten och
hemarbetet. Skulle företagen finansierats med kapital, som
uppbringats på främmande orter, hade ett sådant försök
sannolikt misslyckats och företagen aldrig kommit till stånd.
Landshövdingen i länet, greve Erik Josias Sparre, fällde
en gång under sin livstid vid behandling av frågan om
jordbrukets ställning till industrien det bevingade uttrycket: »En
blomstrande industri är grunden för ett lönande jordbruk.»
Giltigheten av detta påstående kan knappast bättre bevisas
än med den överraskande utveckling, jordbruket tagit i
Sju-häradsbygden under de sist förflutna 50 åren. Före
1870-talet fyllde stora delar av denna bygd sitt behov av
brödsäd från andra trakter, under det att den numera med av-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
