Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som i högsta måtto sakkunnig ledare upptog filmen »I
fjällfolkets land», som sedermera visade sig så lyckad.
Karaktären av kulturort markerades även av skolkåtan, där en
svart tavla och en hylla skolböcker verkade övervägande
konstiga i omgivningen men där lektionerna pågingo hela
dagen efter ett mycket ordentligt schema. Här fingo vi första
gången användning för det medförda tältet, ett av
Turistföreningens engelska tvåmanstält med gummimatta, vilket
befanns utmärkt, åtminstone så länge det var vackert väder,
och absolut myggtätt. Eljest var det enda behaget med
denna kalla och försenade sommar den ovana frånvaron av
mygg, som först här började dansa i solskenet, dock än så
länge litet frusna och modstulna.
Någon km söderut, närmare Vuojatätno, låg ett läger
Karesuandolappar, som denna sommar för första gången
uppenbarat sig här. Som följd av en nyligen ingången
konvention mellan Sverige och Norge om lapparnas rätt till
renbete ha nämligen en del av dessa lappar dirigerats
söderut, och man kan nu påträffa de trevliga skärmmössorna
med sina röda tofsar litet varstans i gränstrakterna, där de
oftast göra ett angenämt avbrott mot de hemska
sportmössorna, som tagit en sorglig överhand bland de »infödda»
lapparna. Det är inte utan att Karesuandolapparna, bl. a.
på grund härav och för sin överlägsenhet i handaslöjd, anse
sig liksom litet för mer än jokkmokkarna, som för övrigt
betala dem med samma mynt, i det de förklara sig vida
överglänsa invandrarna i rationell renskötsel, något som nog
även äger sin riktighet. De ha dessutom ännu vissa
svårigheter med varandras språk — dialekterna äro ju ganska
skiljaktiga, ungefär så olika som danska och svenska.
Efter en dag, huvudsakligen uppfylld av kaffedrickning
och sladdrande i bägge lägrens kåtor, packade vi med en
saknadens suck ihop tältet och våra bohag, som lågo
kringströdda i gräset, och tågade mot kvällskvisten bort från
detta gudomliga ställe för att börja vår egentliga promenad.
Vännen Tuolja rodde oss förbi lappväsendets stuga till
Svaltjajokks utflöde, där vi axlade ryggsäckarna och på en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
