- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1924. Västergötland /
258

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

jeknas och Sulitälmas fjällmassor, resande sig högt mot
himlen över Virihaures vidsträckta vatten.

I Arasluokta stannade vi över en dag och vilade upp oss.
Finns det något fridfullare än att ligga på ryggen i en kåta
på en massa renskinn och följa molnen, som driva över
rökhålet, och lättjefullt lyssna till de enda ljud som höras
utanför: pinglandet av getternas klockor, ett och annat
hundslagsmål och så i fjärran det mäktiga brusande ljudet från
fjällen, som är grundtonen i det hela? Och så aldrig bry
sig om tiden; solen lyser ju det mesta av natten, man sover
när man är trött och äter när man är hungrig.

Här gällde det att besluta hur fortsättningen av färden
skulle läggas. Förståndigt folk hade avrått från Rapadalen,
som ursprungligen tänkts som turens toppunkt; de många
tvärbäckarna, ofta nog betydligt svårvadade även normala
somrar, borde nu vara alldeles oöverkomliga. Nu
anträffades emellertid en expert, som hela sitt liv flyttat upp och
ner efter Rapadalen, och denne eminent sakkunnige ansåg,

att företaget
visserligen vore svårt
och besvärligt men
med de sista
dagarnas anständiga
väder fullt
praktikabelt. Det var
just den lilla stöt
vi behövde, och
fulla av goda råd
och med
Rapaätnos alla bibäckar
på våra fem
fingrar bröto vi upp med Alkavare som närmaste adress.

Som Mellätno i hela sitt lopp förklarades ovadbar, måste
vi följa dess norra strand, även i dess otrevliga sväng åt
norr, vilket betydligt förlängde vår väg. Eventuella
efterföljare råder jag att bättre än vi följa anvisningen att hålla
sig ganska högt uppe på Mattåives sydsluttning. Vi gingo

KYRKORUINEN VII) ALKAVARE. , Förf. foto.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:03:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1924/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free