Svenska Turistföreningens årsskrift / 1924. Västergötland / 303 (1886-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Högfjällsarter ha alltså hämtats från trakten mellan Björkliden och
Riksgränsen, från Nissontjårro och fjällen norr om Torne träsk.

»BOTANISKA TRÄDGÅRDEN» VID ABISKO TURISTSTATION.          C. G. Alm foto.

Såsom framgår av bilden ligger den botaniska anläggningen
i vinkeln framför huvudbyggnaden. Det närmast Abiskojokks
anhalt belägna partiet är försett med anordning för permanent
bevattning. Här ha planterats fuktighetskrävande växter, såväl
från låg nivå som rena högfjällsarter, särskilt Saxifraga- och
Ranunculus-arter. Längs stora gången från anhalten — då
marken sluttar åt byggnaden till är marken här torrast — ha
placerats de växter, som äro karakteristiska för fjällhedarna:
fjällsippan (Dryas octopetala), ripbäret (Arctostaphylos alpina)
etc. Å motsatta långsidan finnes en motsvarande rabatt, där
den större fuktigheten medger, att björkskogsväxterna kunna
trivas. Närmast huvudingången till turiststationen ha planterats
samtliga fjällens videarter. »Art» tages här icke ur specialistens
synpunkt, då som bekant släktet Salix för honom består så
gott som uteslutande av hybrider! I det mellersta, största partiet
ha växterna, med förut anförda undantag, placerats i systematisk
ordning med de korgblomstriga (fam. Compositae) närmast
Salix-planteringen.

Samtliga växter äro etiketterade med svenska och latinska
namn i huvudsaklig överensstämmelse med Lindmans Svensk
fanerogamflora och Holmbergs upplaga av Hartmans flora.

Då utrymmet icke medgav, att områdets alla arter kunde
inplanteras, måste ett urval göras. Därvid medtogos i första hand

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>