Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vår huvudstad II, utgiven av Julia Svedelius, P. A. Norstedt &
Söners förlag. Stockholm 1924.
Barnen fingo lyckligtvis ej vänta alltför länge på sin nya
Stockholmsbok. Denna del är avsedd för de högre klasserna i folkskolan, där den
torde komma att räknas som verklig nöjesläsning, och detta är i och
för sig inte något litet beröm, t}’ hur ofta är väl nyttan nöjsam?
I denna del låter oss en hel rad utmärkta personer följa Stockholm
på dess väg från fiskeläge till storstad. Det är kanske olämpligt att nämna
några särskilda artiklar, då man ju lätt suggereras av de ämnen, som
tilltala ens personliga smak. Men jag tar risken och säger, att bland
de skildringar, vilka ge en sådan förträfflig samlad bild av Stockholm
som en levande enhet, står för mitt minne klarast uppsatserna: Hur
Stockholm blev till av Gunnar Bolin; Kungadottern, som blev abbedissa
av Märta Eckhoff; Gustav Vasa vinner Stockholm av Sven Tunberg,
Gesäller och skråväsen av Karl Nordlund och Eva Fröberg; En stormakts
huvudstad av Ivar Simonsson; Sista akten i ett kungadrama av Carl
Grimberg, August Blanche av Emy Ek och Stockholmsflickan, som
erövrade världen med sin sång, av Julia Svedelius.
Härmed är ju icke sagt, att icke många av de övriga uppsatserna lika
väl fylla sin uppgift att väcka ungdomens kärlek till vår sköna
huvudstad med dess rika minnen.
I företalet namnes något om möjligheten av en eventuell tredje del,
som skulle behandla Stockholms omgivningar. Det är att hoppas att
denna möjlighet förvandlas till verklighet, ty Stockholms omgivningar
erbjuda ett rikt material av minnen, ej minst från tjusarkungens tid
och stockholmarnas sommarliv under förra hälften av 1800-talet. Det
blir ännu en uppgift — och ingalunda någon lätt sådan — för
utgivaren att pröva sina krafter på, men hon lyckas nog lika bra med den
som hon gjort med de båda andra Stockholmsböckerna.
E. B—n.
Jämten utg. av Heimbygda1 hembygdsvårdande förening för
Jämtland och Härjedalen. Red.: E. Festin, Östersund.
Som organ för föreningen Jämtslöjd har Jämten redan länge innehaft
en rangplats bland hembygdsböcker. Man återser med glädje det
trevliga häftet med omslag hämtat från en gammal vävnad i rosengång.
1 Heimbygda är en sammanslutning av Jämtlands läns
fornminnesförening, Jämtslöjd samt Jämtlands och Härjedalen Naturskyddsförening.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
