Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Värmland förr och nu. 1923. Meddelanden från Värmlands
naturhistoriska och fornminnesförening XXI.
Intresset för hembygden har länge varit starkt i Värmland, naturligt
nog i ett landskap med så stolta och rika minnen.
Ovannämnda förening, som bildades redan år 1862, är synnerligen
livskraftig och har nedlagt ett energiskt och målmedvetet arbete för
den värmländska kulturens bevarande.
Det sist utkomna häftet av Värmland förr och nu är liksom sina
föregångare gediget såväl till innehåll som utstyrsel. De tre
medarbetarna i tidskriften, f. d. rektor A. Dahlman, domprosten C. V.
Bromander och teol. dr J. Börjeson, äro ju också kunniga och välkända
Värmlandsskildrare. Den förstnämnde redogör för uppkomsten och
utvecklingen av Karlstads äldsta byggnad, det gamla gymnasiet, som
trotsade branden 1865 och nu tjänstgör som museum och bibliotek.
Domprosten Bromander beskriver tre porträtt, som framlidne
kyrkoherden A. Lignell skänkt till stadsbiblioteket i Karlstad och som nu
finnas i museet. Teol. dr J. Börjeson behandlar i några uppsatser Dye
tingsplats i Grava m. fl. fornminnen. R—ck.
Vår bygd utg. av Hallands hembygdsförbund. 8:e årg. 1923.
Ovanstående publikation fyller väl sin uppgift som hembygdsbok.
Den är populärt hållen — vilket är en stor förtjänst — på samma
gång som dess uppsatser vittna om sakkunskap och vederhäftighet.
Att tidskriften kvantitativt inte är så betydande gör mindre. Man
slipper onödigt fyllnadsgods.
Ett intressant bidrag till kännedom om forna tiders hemslöjd är
redaktör A. Anderssons uppsats Om reptillverkning för husbehov. Under
de senaste decenniernas revolutionära förändringar på arbetslivets
område har den ena efter den andra av de gamla handslöjderna
försvunnit. Redskap och verktyg finner man nu på museerna, men om
deras användning vet vår moderna tid inte mycket.
Bland övriga bidrag märkas fil. kand. greve S. Kallings redogörelse
för stenåldersfynd vid Tyludden. Strax norr om Tylösands havsbad
— en härlig och ännu relativt okänd vistelseort med mjuka sanddyner
bevuxna av dvärgtall — har man nyligen funnit ett boplatsområde
från stenåldern. Bland de fynd, som här anträffats, finnas redskap
tillhörande den äldsta nordiska fornsaksgruppen. En systematisk
undersökning kommer säkert att bringa nya boplatser i dagen.
Ett mera utförligt omnämnande av tidskriftens innehåll låter sig inte
göra av utrymmesskäl. Här må blott tilläggas att papper och tryck
äro förstklassiga och bidraga till trevnaden. R—ck.
Vägar och städer i medeltidens Västergötland. Ett topo
grafiskt-historiskt utkast av Nat. Beckman. Wettergren & Kerbers
förlag. Göteborg 1923.
Vi vilja här i allra största korthet påpeka utgivandet av den andra
upplagan av ovanstående arbete, om vilket dess författare själv
upplyser, att det tillkommit av västergötsk lokalpatriotism. Det är ett
på djup kunskap grundat, synnerligen intressant arbete av
topografisk-historisk art, och även andra än hängivna västgötar kunna med det
största intresse läsa om t. ex. de gamla vägarna i medeltidens
Västergötland och utefter vilka leder människorna då drogo fram, eller de
historiska anteckningarna om några av landskapets städer. — En
kartskiss över det medeltida Västergötland förhöjer arbetets värde.
—n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
