Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
än den ena, än den andra storslagna utsikten, som väckt
min häpnad och beundran, har jag för ögonblicket tänkt:
Vad allt i min hembygd, i mitt vackra Blekinge dock
verkar smått och begränsat mot detta storslagna! Men varje
gång, jag en vacker sommardag från praktfullt
sommarskrudad saltsjöäng skådat ut över den härliga blekingska
skärgården, har det stått klart för mig, att något så älskligt
och tjusande är det svårt att annorstädes finna.
Blekingeskildrare och krönikörer dela alltid upp provinsen
i tre delar: Strandbygden, Mellanbygden och Skogsbygden.
För min del kan jag ej finna att indelningen är synnerligen
träffande. Jag skulle — därest tredelning med nödvändighet
måste förefinnas — vilja ändra delningen till: Strandbygden,
Adalarna och Skogsbygden, då Strandbygden skulle anses
rymma jordbrukare och fiskare, Ådalarna jordbruk och
industri och Skogsbygden skogsskötsel samt en synnerligen
idog småbrukarrörelse.
Blekinge har av ålder tilldelats det rätt så anspråksfulla
namnet »Sveriges trädgård». Icke så liten överdrift torde
nog ligga i denna benämning. Men därutinnan att jorden
— d. v. s. i strandbygd och ådalar — vad den naturliga
växtkraften beträffar har en trädgårds drivkraft är
benämningen träffande. Den saftiga, kraftiga grönskan och den
oerhört snabba återväxten av den på alltför många platser
illa misshandlade skogsmarken har man svårt att finna
maken till även i kalkrika trakter av vårt land.
Benämningen »Sveriges trädgård» må vara mer eller
mindre välförtjänt, så står det dock fast, att en stor del av
det sydliga Blekinge har karaktär av en naturlig park.
Dock icke någon stel och enformig sådan, utan en park
med ur såväl arkeologisk som naturvetenskaplig och
geologisk synpunkt intressanta avbrott, såsom exempelvis den
gamla gravplatsen å Hjortahammars udde, hägerkolonierna
i Tromtö stora bokskogar, forsarna vid Djupadal, den
laxrika Mörrumsån, de många karaktäristiska fiskelägena,
de förhållandevis anspråkslösa, men land och hav
dominerande höjderna på Listerlandets slättbygd m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
