Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Härjulf. Av bröderna skildras Half som den fridsälle,
Härjulf som den segerrike hövdingen. Ty hövdingar och
framstående män voro de säkerligen.
Från Blekinge spred sig under den äldre vikingatiden
sedvänjan att resa runristade minnesvårdar vida omkring i
Danmark och därifrån till Sverige och Norge.
O. von Friesen har efter Fr. Läffler givit en antydan om,
att de blekingska runstenarna kunde stå i samband med
de återinvandrade herulerna.
Dessa voro ett från Skandinavien utvandrat folk, som
enligt Prokopius i början av 500-talet delvis återvände till
Thule, där de fmgo boplatser bredvid götarna. I. Lindqvist
har i sitt nyssnämnda arbete upptagit tanken om en
herulerinvandring till Blekinge. Han översätter
Stenstoftenstenens inskrift sålunda: »Nybyggarna, nykomlingarna gav
Hathuwolf äring, överöste Hariwolf med rikedom.»
Vilka voro dessa nybyggare? Jo, just herulerna, som av
flera skäl att döma tyckas ha bosatt sig i Blekinge och
innanför Sölvesborgsviken
funno ett från strategisk
synpunkt utomordentligt
lämpligt
bosättningsområde. Och dessa heruler,
dessa nykomlingar är det,
som ristat monumenten
vid Gummarp, Istaby och
Stentoften. Dessa böra
enligt Lindqvist dateras
icke till 600- eller
700-talet, utan till början av
500-talet, herulernas
ankomsttid. O. v. Friesen
har senare i »Röstenen i
Bohuslän och runorna i
Norden under
folkvandringstiden» bestritt
Lindqvists tolkning och date-
DEN FÖRMODADE »RUNRISTNINGEN» Förf.foto.
VID RUNAMO.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
