Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gårn och plötsligt fingo vi nordlig, som kom rätt så hård
och byig, varför vi togo in ett par rev, och detta skedde i
grevens tid, ty nu hade vi stormen över oss så våldsamt,
att vi måste falla under Skarnkubben och gå upp vid Söderöra,
i vars hamn vi kommo in våta som tuppar efter ett par
ordentliga översköljningar från styrbords låring. Där slängde
vi kroken alldeles under bybryggorna och lågo som i en
liten ask.
Så småningom bedarrade stormen, men det var kväll och
ingen måne, varför vi beslöto övernatta och beredde oss
att laga vår enkla kvällsvard. Konfonium och öl hade vi
tillräckligt av under durken, så vi sutto inte i sjön.
Västlund och jag hade just fått kapellet över storn och
bommen i saxen och klivit ned i kajutan, där Vågberg sysslade
med fläsket och potatisen, då vi kände en stöt mot
akterhacket; en man kröp upp bredvid levangen, gjorde fast och
uppenbarade sig drypande våt i kajutdörren. Det var
Tok-Pelle. Vi gapade, vi trodde inte våra ögon.
— Jag seglade en timme efter er och såg från berget att
ni låg och guppade i stiltje, men inne vid Rödlöga stod han
stadigt sydost och jag tänkte, att jag skulle behöva blåsa
av mig kaskarna, så jag hissade på. Men ett sånt väder
vill jag inte vara med om en gång till. Och aldrig trodde
jag att Näbben och Smekan skulle vara så styv i sjön. Att
ni inte såg mej, men det var väl för skumt! Inte en torr
tråd har jag på kroppen, men Engström har välan lite
reservlump åt en fattig målarjäkel, annars får det torka på
kroppen. Jag låg här akter om kuttern och öste båten läns,
för han var nästan full med vatten, när jag kom i lä, och
så började det lukta så gott fläsk och potatis, så jag tänkte
som så: Jag kan inte bli mer än slängd över bord! Jag
hade förstås två kakor bröd och en ostbit i oljerocken, men
det har blivit gröt av alltsammans.
— Välkommen, Petterson! Vår Herre är de dårars
förmyndare. I skansen ligger ett par byxor och en
gammal överrock och jag tror också, att där skall finnas ett
par gamla sälskinnspjäxor, om de inte är söndermöglade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
