Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅRFÖRE PÅ NÄSET VÄSTER OM PIRTIVIOPIO. Förr. foto.
du?» — »Det luktar dåligt väder både ute och inne»,
svarade jag, »bäst att lasta kälken tvärt och återvända!»
— Det var vad vi alla innerst tänkte. Vår sista, fria dag
i Kebnekaise var oss förmenad av högre makter. Tjocka
och folkvimmel äro de värsta ting en fjällkarl kan möta.
En timme senare gledo vi utför dalen mot öster över de
av yissen barmark leopardfärgade snöfälten. Den jättelike
Feilitzen susade i täten, omgjordad med fältflaskor och
väskor. Borg Mesch kastade en längtansfull blick mot
Kebnetjåkko, när vi korsade Tarfalabäckens fåror, och han
småsvor på sitt stillsamma sätt över gårdagens motigheter:
»Vänta skall ni få se, det blir vackert väder före middagen.»
I Meschs välbildade näsa finns en underbar vildmarkens
högskola, grundad på instinkt och fantasi, och kl. 12, när
vi rastade på Ladtjoälven, hade dimmorna sjunkit till jorden
och den tjocka molnstoden kring Kebnekaise sänkt sig så
mycket, att vi alla med ett utrop av beundran iakttogo dess
högsta topp solbelyst höja sig ur dimhavet.
Vilket skådespel! Naturens egen avklädningsscen, silad
genom dvärgbjörkens fina kvistar. Den stolta gestalten lät
sin mantel falla och blottade sin robusta kraft inför solens
allsmäktighet. Sakta framträdde den ur dimman och höjde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
