- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1925. Blekinge /
328

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

med påföljd att oerhörda rikedomar i form av erövrat byte funno
sin väg mot norr. Fornfynden på Öland från ifrågavarande
sekel giva också ett imponerande intryck av den förfining och
lyx, som då varit ölänningarna beskärda. Välmågans och maktens
glansdagar synas kort därefter ha fått ett katastrofartat hastigt
slut. Nya former, av för öns egen traditionella stil fullständigt
främmande karaktär, göra nu plötsligt sitt inträde i det inhemska
fornsaksmaterialet, vilket ej kan innebära något annat än att
Öland vid detta tillfälle fallit offer för något rovlystet, mäktigt
grannfolk.

Denna erövring av ön har satts i samband med tvekampen
mellan de två stora folkstammar, som vid denna tid stredo om
herraväldet över det svenska landet, nämligen svearna och götarna,
vilken folksammanstötning slutligen resulterade i svearnas
underkuvande av det götiska väldet.

Om kampens olika utvecklingsfaser är numera ingenting bekant,
ty varken urkunderna eller den muntliga traditionen ha något
att säga därom. Det blir i stället fornforskningens uppgift att
söka åvägabringa en rekonstruktion av det historiska
händelseförloppet. De lösa fornsakernas betydelse för frågans
klarläggande har redan i korthet blivit omnämnd, men förutom dessa
viktiga tidsdokument äger Öland även andra fornminnen av mera
imponerande slag, vilkas intima samhörighet med tiden för öns
införlivande med sveaväldet förefaller i hög grad sannolik, om än
ej slutgiltigt bevisad, nämligen de till ett antal av fjorton bevarade
förhistoriska borgarna. Till sin konstruktion utan motsvarigheter
inom hela den övriga Nordens fornvärld ha dessa gåtfulla
befästningar av ålder tilldragit sig ett berättigat intresse från
fornforskningens sida, utan att de likväl av skilda anledningar ännu
blivit föremål för mera ingående undersökningar.

Flertalet av dessa borgar gör dock numera ett rätt oansenligt
intryck till följd av en långt gången nivellering av de massiva
murarna. Bäst bibehållna äro de båda, på något över en mils
avstånd från varandra belägna ringborgarna Gråborg och
Ismantorps borg i resp. Algutsrums och Långlöts socknar. Gråborg
är den väldigaste, med en ringmur av ungefär 6 m höjd och
6—7 m tjocklek, omslutande en markyta av icke mindre än 225 m
diameter, men dess inre är sedan lång tid tillbaka uppodlat,
varigenom den erbjuder vida mindre av intresse än grannen i norr,
Ismantorps borg.

Ismantorps borg är också fornminnet framför alla andra på
Öland. Denna underliga forntidsfästning äger ingen motsvarighet
inom vårt land i övrigt; dess närmaste förebilder torde vara att
söka på kontinenten. Redan Linné omnämner den med en viss

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:03:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1925/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free