Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Dalarne. Av E. A. Karlfeldt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 DALARNE 19
göra så än. Det finns en otryckt men allmänt giltig
almanacka som föreskriver, huru kvinnorna skola vara klädda
på den och den helgdagen. Variationerna äro många och
ansluta sig till dagens innebörd. Alltså ett slags
modejournal men med stående moder och kanske olik en del
andra även däri, att den är anlagd på att vara Gudi till
behag. Det visar vilken vikt man fäst och fäster vid ett
värdigt kyrkoskick, och det är stil på ett folk, som så ger
akt på sitt uppträdande. Den djupare känsla som ligger
under detta är väl här som annorstädes den osammansatta,
grundfasta, allmänneliga Vårherre-tro, som hjälpt så mycket
redligt svenskt folk i livet och döden. Men Dalarnes folk
har också, som bekant, genomgått svåra religiösa kriser.
Svärmeriet saknar ej jordmån i denna landsdel.
Dalkarlstemperamentet är rikt och har utrymme för många
motsatser. Det är ingenting förvånande att Jesper Svedberg
på samma gång kunde vara en dundrande kraftkarl och
en drömsjuk mystiker eller att sonen var matematiker
och visionär.
Jag har talat vitt och brett om Dalarne, därför att ämnet
ligger mig så nära. Men det har på senare tider uppstått
ett slags kult, ett sentimentalt kelande med detta landskap,
varav vi infödingar äro föga tilltalade. Det finns andra
lika förträffliga landsändar i Sverige. Själv har jag djupa
intryck av flera bland dem. Som skolgosse kom jag till
Västerås, och jag ville ej vara utan det inslag, som den
mjuka Mälarnaturen gjort i mitt väsen. I Stockholmsnaturen
och skärgården har jag levat mig in under många öden och
år. Staden själv är en kokett, som söker ersätta sin
flyende fägring med smycken, det ena dyrbarare än det andra.
Må vi dock hoppas, att det dröjer länge, innan Mälarens
blåögda drottning blir lik den idealbild av henne, som
tronar i stadshusets gyllene sal. I Öland med älvar och
näktergalslunder har jag varit romantiskt förälskad, och
jag har känt mig dragen till västkust och sydsvensk slätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
