- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1926. Dalarna /
42

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Övre dalarnas landskaps- och bygdetyper

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

42

STEN DE GEER

LÄNGSHYTTAN, ETT JÄRNVERK I DALABERGSLAGEN;
FLYGBILD.

O. Bladh foto.

verk och brädgårdar, har utseende av träindustribygd. Stora
skogvidders produktion av trä förarbetas på dessa små ytor.

NEDRE DALARNAS LANDSKAPS- OCH RYGDETYPER

Dala- och Västerbergslagens järnindustribygder. Bergslagens
gräns inåt land sammanfaller i det närmaste med gränsen
för de leptitiska bergarter, som föra järnmalm och kornig
kalksten samlade i linsartade massor. Så långt når
gruvornas och järnverkens bygd, där tackjärn framställes och
vidare förädlas. Denna bergsbrukets gräns skiljer nedre och
övre Dalarna (se kartan).

Nedre Dalarnas gruv- och industriorter uppträda
gruppvis, bildande gruv- och brukstrakter.

I nordost kan urskiljas Dala—Gästriklands gruv- och
brukstrakt med Långshyttan som främsta järnbruksort
inom Dalarnas gräns och Hofors inom Gästriklands.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:04:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1926/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free